Norrbotten – Sida 13

Rönnen i januari

Nu är det ett nytt år och björken som jag följde under 2016 har bytts ut mot en rönn (Sorbus aucuparia). Jag valde ut 2017 års träd att följa redan förra månaden. Eftersom det är mitt i vintern har inte mycket hänt med rönnen sedan i december. Detta har hittills varit en mycket mild vinter med bara några enstaka dagar med temperaturer under -20°C men desto fler dagar med plusgrader och till och med regn. Trots det är marken fortfarande täckt av snö, även om träden till största delen inte är det.

Now it’s a new year and the birch that I followed during 2016 had been replaced by a rowan (Sorbus aucuparia). I already chose which tree to follow during 2017 a month ago. Since it’s the middle of winter the rowan looks the same as it did in December. This has so far been a very mild winter with only a few days with temperatures below -20°C but far more days with temperatures above freezing and even rain. Despite this the ground is still covered by snow, even though most trees are not.
Det är visserligen vinter och därför relativt lite vatten i Storforsen, men forsen är ändå rätt imponerande. Jag filmade en liten snutt med mobilen för att försöka fånga det dånande ljudet från forsen. Det gick sådär. Testade också att ta några bilder på forsen med lång slutartid (1/4 sek).

Vi har några timmars dagsljus den här tiden på året, men solen orkar ännu inte tillräckligt högt upp för att synas över bergen vid Storforsen.

Jag är rätt besviken att jag ännu inte sett till några djur vid Storforsen. Det ska bland annat finnas utter som brukar synas till på isen på vintern.

It’s winter and therefore not much water in Storforsen (The Grand Rapid), but the rapid is still rather impressive. I did a little movie using my mobile phone in order to try to capture the roaring sound of the rapid, but I’m not sure it worked that well. I also tried to take a few photos of the rapid with long exposure time (1/4 sec).

We have a few hours of daylight at this time of year, but the sun doesn’t quite reach high enough on the sky to be visible above the mountains at Storforsen yet.

I’m quite disappointed that I still haven’t seen any animals at Storforsen. There is for example supposed to be otters that come up on the ice at winter.

Fotona är tagna 2017-01-07 i Storforsen, Bredsel.

Kolla även in andra trädföljare på The Squirrelbasket (internationellt).

Val av nästa års träd att följa

Idag har det varit kallt och klart ute. Temperaturen låg runt -20 °C när jag körde till Storforsen i Piteälven för att välja ut ett träd att följa inför nästa år. Jag hade siktet inställt på en rönn, men att försöka avgöra vilket träd som tillhör vilken art visade sig vara lättare sagt än gjort när de flesta träden är helt täckta av snö och is.

Today it’s been cold and clear outside. The temperature was around -20 °C when I drove to Storforsen (The Grand Rapid) in Pite River to pick out a new tree to follow for next year. I wanted to find a rowan (Sorbus aucuparia), but trying to determine which tree that belonged to which species was easier said than done when most of them were completely covered in snow and ice.

På sommaren brukar jag parkera några kilometer uppströms inne i själva naturreservatet, men på vintern är det mer praktiskt att parkera nere vid hotellet där det finns motorvärmaruttag. Utsikten är fin från bron över Varjisån som går från hotellet och in i naturreservatet vid forsen. Storforsen strömmar så snabbt att vattnet i själva forsen aldrig fryser, oavsett hur kallt det blir. Men resten av Piteälven och dess biflöde Varjisån är till största delen frusna nu.

In summer I usually park my car at the parking lot a few kilometers upstream in the actual nature reserve, but in winter it’s more practical to park down by the hotel where you can plug in the engine preheater in the parking lot. It’s a nice view from the bridge over Varjis stream that goes from the hotel into the nature reserve by the rapid. The water in the actual rapid flows so fast that it never freezes, no matter how cold it gets. But the rest of Pite River and its small tributary the Varjis stream are mostly frozen by now. Över forsen står ett konstant dimmoln i den kalla, torra vinterluften. Det knirrar högt under skorna när jag går på den torra, frusna snön. Ute på bron snider det kallt och ögonfransarna vill hela tiden frysa fast tills jag kommer in i skogen på andra sidan.

There is a constant cloud of fog hanging over the rapid in the cold, dry winter air. My steps make a loud knirr, knirr, knirr sound when I walk on the dry, frozen snow. Out on the bridge there is a cold breeze that causes my eye lashes to freeze to ice and stick together until I enter the forest on the other side.Sådär ja. Inne i skogen till sist där det är lä. Nu gäller det bara att hitta en rönn som står bra till för att kunna fotograferas.

Finally. Inside the forest at last where there is no wind. Now I just need to find a rowan that grows in a nice, photogenic spot.

Det finns så klart massor av granar och tallar, men de passar inte lika bra som lövträd i det här sammanhanget för deras utseende förändras väldigt lite över året. Det finns även mängder av björkar, men eftersom jag har följt en björk i år vill jag ha ett annat träd till nästa år.

There are of course plenty of Norway Spruces and Scots Pines, but they are less suitable than deciduous trees for this purpose because their appearance change very little over the year. There are also plenty of birches, but since I followed a birch this year I want a different tree for next year.

Även om det inte är förhållandevis lite vatten i älven under vintern forsar vattnet ändå på rätt bra. På sommarn är det trevligt att sitta och grilla här, men just nu är det inte riktigt grillväder.

Although there is not much water in the river during winter the rapid is still impressive. In summer this is a nice place to have a barbecue, but it’s not really barbecue weather right now.

Jag tror att någon av dessa träd är en rönn, men vilken? Omöjligt att avgöra. Det enda jag ser är vitt, vitt, vitt.

I think one of these trees is a rowan, but which one? Impossible to tell. All I can see is white, white, white.

Hittade ett par alar som stod fint till. En al kanske skulle vara ett bra alternativ?

Found a few alders that grew in a nice spot. Maybe an alder would be a nice option?Jag letade dock vidare lite till, och till sist fick jag faktiskt se ett träd som verkade ha kvar hängen med frusna rönnbär. Alldeles intill forsen. Det trädet blir bra.

But I kept on looking, and finally I found a tree that seemed to still have frozen rowan berries hanging from the branches. Right next to the rapid. That tree will do.

Men nu närmade sig klockan halv tre på eftermiddagen och det blev allt mörkare ute. Jag insåg dessutom att jag inte hade på mig tillräckligt mycket varma kläder på benen som började bli rejält frusna. Dags att gå tillbaka till bilen och åka hem till värmen igen.

But by now it was nearly half past two in the afternoon and it was getting dark. I also realized that my leg wear wasn’t warm enough and my legs were getting very cold. Time to go back to the car and drive back home again.

Tillbaka på ”rätt” sida om älven vid det lilla kapellet efter ett väl utfört uppdrag.

Back on the ”right” side of the river by the little chapel after a job well done.

Fotona är tagna 2016-12-11 i Storforsen, Bredsel.

Kolla även in andra trädföljare på The Squirrelbasket (internationellt).

Björken i december (advent)

Nu är det advent, mörker och kyla och jag har följt björken på kyrkogården i 12 månader. Björken är återigen täckt av snö och vilar i väntan på våren.

Now it is advent, dark and cold and I have followed the birch in the cemetery for 12 months. The birch is once again covered in snow. It rests waiting for spring to arrive.

Hela Älvsbyn är adventspyntad, men för mig har den där speciella adventskänslan inte riktigt infunnit sig. Jag har i alla fall plockat fram adventsljusstaken och tänder ljusen, ett i taget. I affären idag upptäckte jag att de faktiskt säljer mossa till adventsljusstakar som verkligen är just mossa, och inte den vanliga fönsterlaven (fönsterlav är en typ av renlav) som alla envisas med att kalla vitmossa – till alla biologers förtret. Affären sålde även påsar med lav, men jag noterade att de numera skriver ”vitmossa/fönsterlav” på de påsarna, vilket åtminstone är ett steg i rätt riktning. Kanske har tillverkarna sett den numera rätt välkända youtube-videon ”Det är för f-n inte mossa!”?

My small current home town Älvsbyn is decorated for advent, but I can’t quite seem to get that special advent feeling. At least I’ve brought my advent candle holder out from the basement, and I’m lighting the candles, one by one. Today in the supermarket I noticed that they are selling moss for decorating advent candle holders that actually is moss, and not the Cladonia stellaris lichen that is usually used for this purpose and that everyone insists on incorrecly calling Sphagnum (peat) moss – to the great irritation of all biologists. The supermarket also sold bags of Cladonia stellaris lichen, but I noted that those bags were now labeled ”vitmossa/fönsterlav” (peat moss/Cladonia stellaris lichen), which at least is a step in the right direction. Maybe the people labeling the bags have seen the now rather famous youtube video ”It’s not a f-n moss!”?
”Dekorationsmossa – Grön” just means green coloured moss for decoration.

The quite funny (according to me – a biologist) video has English subtitles that you can switch on by clicking on the subtitles icon in the video menu.

Fotona på björken är tagna 2016-12-03 i Älvsbyn.
Adventsljusstaken är så klart fotograferad på 2:a advent 2016-12-04.

Kolla även in andra trädföljare på The Squirrelbasket (internationellt).

Björken i november

För några dagar sedan lade sig årets första snö över Älvsbyn. Snön lyser upp november månad som annars kan vara en väldigt mörk väntan på att julens ljus ska tändas.

Den här helgen är allhelgonahelgen med alla helgons dag lördagen den 5 november. På alla helgons dag brinner ljusen på gravarna och inne i kyrkan är det fullsatt – och många tårar rinner – när prästen läser upp namnen på alla kyrkomedlemmar som dött under året vid den årliga minnesgudstjänsten.

Allhelgonafirandet är en populär, men rätt förvirrad, högtid i Sverige. Alla helgons dag infördes som en helgdag 1953 och infaller på den lördag som ligger mellan 31 oktober och 6 november varje år. Allhelgonahelgen är en sorts ny variant av den gamla katolska allhelgonadagen den 1 november, när man firade alla helgon som inte hade en egen dag, och den efterföljande alla själars dag den 2 november, när man firade döda familjemedlemmar. Hela den här traditionen avskaffades egentligen när Sverige blev protestantiskt men har under århundradenas lopp visat sig vara svår att bli av med. Efter andra världskriget blev det populärt att tända ljus på gravarna på allhelgona. Allhelgonadagen den 1 november anges i moderna kalendrar, men har alltså varit officiellt avskaffad i århundraden. Även helgonen är sedan länge avskaffade, och den nya allhelgonatraditionen har i praktiken inneburit att den nya alla helgons dag snarare motsvarar den gamla alla själars dag. Kyrkan envisas dock med att fira alla själars dag söndagen efter alla helgons dag även om den populära minnesgudstjänsten för de döda hålls på alla helgons dag.

Traditionellt har allhelgonadagen ansetts vara starten på vintern i många delar av Sverige. Till skillnad från alla andra högtider (som jul, nyår, påsk, valborg och midsommar) när svenskar av tradition firar på aftonen istället för på dagen, verkar det inte ha funnits någon tradition att fira allhelgonaaftonen den 31 oktober. På senare år har en variant av den amerikanska Halloweentraditionen slagit igenom i hela Sverige, men det verkar fortfarande råda viss förvirring om vilket datum Halloween egentligen ska firas här, även om den 31 oktober mer och mer verkar vinna över övriga alternativ. Eftersom 31 oktober råkar vara min födelsedag är jag inte särskilt förtjust i den utvecklingen.

A few days ago we got the first snow of this winter. Snow brightens up the month of November, which otherwise can be a very dark period when everyone eagerly waits for the colourful Christmas lights.

This weekend is All Saints’ Weekend in Sweden. On All Saints’ Day people light candles on the graves of their loved ones and the usually rather empty churches fill with teary-eyed people as the priests read the names of all church members that have died during the year in the annual memorial service.

The All Saints’ tradition is a popular, but rather confused, Swedish tradition. All Saints’ Day became a holiday in 1953 and is the Saturday between October 31st and November 6th each year. This year All Saints’ Day was yesterday, November 5th. All Saints’ Weekend is a new version of the old catholic tradition when all saints without a day of their own were celebrated on All Saints’ Day on November 1st and people celebrated their dead family members on the following All Souls’ Day on November 2nd. This tradition was supposed to end when Sweden became a protestant country in the 16th century, but the tradition has proven difficult to get rid of. After the second world war it became popular to light candles on the graves on the old All Saints’ Day. The old All Saints’ Day (Allhelgonadagen) on November 1st is noted in modern Swedish calenders although officially it hasn’t existed for centuries. The saints of course also haven’t existed in Sweden for centuries, so the new All Saints’ Day (Alla helgons dag) is in practise rather the old All Souls’ Day than the old All Saints’ Day. The church however insist on celebrating All Souls’ Day the Sunday after All Saints’ Day, although the very popular annual memorial service for the dead takes place on All Saints’ Day and not on All Souls’ Day.

Traditionally All Saints’ Day on November 1st was considered to be the first day of winter in many parts of Sweden. Unlike for all other major holidays, when Swedes celebrate on the Eve and not on the Day (like Christmas, New Year, Easter, Walpurgis and Midsommer), there never seems to have been any tradition of celebrating All Hallows’ Eve on October 31st in Sweden. In the last few years a version of the American Halloween tradition has become popular all over Sweden. However, there still seems to be some confusion about which date Halloween should be celebrated in Sweden, although little by little October 31st seems to be winning over the alternative dates. Since October 31st happens to be my birthday I’m not particularly happy about this.

P.S. Swedes gained the legal right to religious freedom in 1951, automatic membership in the church of Sweden for all newborn Swedish citizens ended in 1996 and the former state church of Sweden separated from the state in 2000. The majority of Swedes are atheist when it comes to religious beliefs, but despite having strong negative feelings of being forced into christianity most are still more or less evangelical lutheran christians when it comes to religious practise. The effects of roughly a millennia of living with a state church with mandatory membership where not being an active christian of the right kind was a crime that you could and did get punished for are slowly diminishing over time but they don’t disappear completely in just a few decades.

Fotona ovan är tagna på alla helgons dag 2016-11-05 i Älvsbyn.

Kolla även in andra trädföljare på The Squirrelbasket (internationellt).

Björken i oktober

Oktober – och hösten – har anlänt. Nu är det minusgrader och frost på morgnarna och morgonpromenaden till jobbet börjar bli allt mörkare. Sommardäck byts ut mot vinterdäck på bilarna. Vinterjackor, mössor och vantar plockas fram ur garderoben. Och har man tänkt vara ute hela dagen gör man bäst i att ta på sig långkalsonger.

Björklöven är nu gula och håller på att falla av och mängder med svampar har poppat upp ur marken kring björken på kyrkogården. Men längs vägarna blommar fortfarande sommarblommor som blåklockor, vilket jag tycker ser konstigt ut i oktober i Norrbotten. De flesta gravägare följer i alla fall traditionen och har bytt ut sommarblommorna på gravarna mot köldtåliga växter som ljung och silverek. Och grankvistar.

Kyrkan i Älvsbyn är en liten, vit träkyrka. Till skillnad från många andra kyrkor har den inte målade kyrkfönster. Istället har den små, runda fönster i alla riktningar så att kyrkobesökarna kan titta ut på björkarna på kyrkogården utanför. I Älvsbyns kyrka består treenigheten av fadern, sonen och den heliga björken.

October – and autumn – has arrived. Now the morning temperatures drop below freezing, there is frost outside when I wake up and my walk to work in the mornings gets darker and darker. Winter tyres replace summer tyres on the cars. Winter coats, winter hats and mittens are dug out from wardrobes. And if you plan to spend the entire day outdoors you had better put on long underwear.

The birch leaves are now yellow and falling off the branches and plenty of fungi are popping up around the birch in the cemetery. But along the roads summer flowers like bluebells are still in bloom, which looks odd to me in October in Norrbotten. Most grave owners at least follow tradition and has replaced the summer flowers on the graves with cold-hardy plants like heather and silver ragwort. And spruce twigs.

The church in Älvsbyn is a small, white wooden church. Unlike many other churches it doesn’t have painted church windows. Instead it has small, round windows in all directions so that the visitors can look out on the birches in the cemetery outside. In the church of Älvsbyn the trinity consists of the father, the son and the holy birch.

erikagroth-6626 — Kyrkfönstret ovanför altaret. / The church window above the altar.

Fotona ovan är tagna 2016-10-01 i Älvsbyn.

Kolla även in andra trädföljare på The Squirrelbasket (internationellt).

Björken i september

Efter en torr sommar hade björken börjat gulna redan för en månad sedan. Nu är det dock höst på riktigt och löven blir färgglada när klorofyllet bryts ner och släpper fram andra pigment som bryts ner långsammare. Björken på kyrkogården har dock inte förändrats på något noterbart sätt under den senaste månaden. Däremot har marken börjat täckas av nedfallna löv och svampar har börjat poppa upp kring björken.

After a dry summer the birch was turing yellow already a month ago. Now though it is really autumn and the leaves are turing colourful as the chlorophyll degrade and other pigments that degrade slower become visible. The birch in the cemetery hasn’t changed in any noticeable way during the last month. The ground on the other hand is getting covered with fallen leaves and fugi are starting to pop up around the birch.

Fotona ovan är tagna 2016-09-10 i Älvsbyn.

Kolla även in andra trädföljare på The Squirrelbasket (internationellt).

Travkväll – andra loppet

Oddsen för varje häst uppdateras hela tiden på tavlan. — Oddsen för varje häst uppdateras konstant på tavlan medan hästarna värmer upp.

En cool look är viktig även om man är en häst. — Det är viktigt med en cool look, även om man är en häst.

Den här gången använde de startbil för att starta loppet.

Och vinnaren är ... nummer 10. — Och vinnaren är … nummer 10.

Travkväll – första loppet

Förra veckan var det travkväll på Bodentravet. Ett utmärkt tillfälle att få användning för teleobjektivet.

Att besöka travbanor är en märklig kombination av stillsam väntan och häftig fart och fläkt. I själva loppen går det undan, men det är ganska långt mellan varje lopp. Själv spelar jag inte, så väntetiden mellan loppen kan vara lite tråkig. I det här fallet gjorde det dock inte så mycket eftersom kvällen var kall och väntetiden gav mig möjlighet att gå in i spellokalen och värma mig.

Hästskon vid entrén syns långa vägar. Vill man ta med bilen in på travet kör man den genom hästskon. Annars svänger man av innan hästskon till parkeringen. — Hästskon vid entrén syns långa vägar. Hästskon utgör drive-in-entrén. Vill man ta med bilen in på travet kör man alltså genom hästskon, annars svänger man av innan hästskon till parkeringen.

Uppvärmning inför loppet. — Uppvärmning.

Defiliering inför loppet. — Defilering inför loppet.

Dags för ekipagen att ordna sig i nummerordning inför starten.

Nu gäller det att sätta in en högre växel för att segra. — Nu gäller det att sätta in en högre växel om man ska segra.

Och vinnaren är ... nummer 6. — Och vinnaren är … nummer 6.

Björken i augusti, och dess minisläkting

Nu har frukterna börjat mogna på årets honhängen. Nästa säsongs hängen finns redan på plats och kommer snart att behöva börja förbereda sig för den långa, kalla vintern. Vissa blad har redan börjat gulna. Det gör att björken som helhet börjar se lite vissen ut.

Now the fruits on this year’s catkins are ripening. Next season’s catkins are already in place and will soon need to prepare for the long, cold winter. Some leaves have already turned yellow. The entire birch therefore starts to look a bit withered.

Förutom de vanliga två björkarterna i Sverige som finns överallt, vårtbjörk (Betula pendula) och glasbjörk (B. pubescens), har vi även en tredje björkart som växer naturligt i Sverige. Det är den lilla dvärgbjörken (Betula nana) med sina söta, små, runda blad. Dvärgbjörken är snarare en buske än ett träd. Den blir sällan mer än en meter hög. Dvärgbjörken växer främst i fjällen, men förekommer även på myrar längre söderut. I slutet av juli var jag uppe i Jokkmokk där det bland annat finns en fjällbotanisk trädgård. Där passade jag på att ta några bilder av den lilla dvärgbjörken.

Except for the two common native birch species that grow everywhere, Silver Birch (Betula pendula) and Downy Birch (B. pubescens), we also have a third native birch species in Sweden. That’s the little Dwarf Birch (Betula nana) with its cute, little, round leaves. The Dwarf Birch is a bush rather than a tree. Its hight rarely reaches above one metre. The Dwarf Birch mostly grows in the Scandes mountains, but it also occurs on mires further south. At the end of July I was up north in Jokkmokk where there is an alpine garden. There I took some photos of the little Dwarf Birch.

Skylten är skriven på svenska, samiska och engelska. I vad som idag är Sverige har folk, förutom svenska, även talat finska och olika varianter på västsamiska sedan åtminstone innan själva riket Sverige existerade. Jag kan lite finska men ingen samiska. Eftersom trädgården ligger i Jokkmokk borde det samiska språket på skylten logiskt sett vara lulesamiska, men jag kan inte se skillnad på de olika samiska språken.

The sign is written in Swedish, Sami and English. In addition to Swedish, the people in what is now Sweden have also spoken Finnish and various Western Sami languages since at least before the country first existed (Sweden has existed for about 800-1000 years depending on what you count as the starting point, although the borders have moved around a lot during the centuries). I know a little Finnish but no Sami. Since the garden was in Jokkmokk the Sami language on the sign should logically be Lule Sami, but I can not tell the difference between the various Sami languages.

Jag avslutar den här månadens trädföljarinlägg med ett par bilder från vägen mellan Jokkmokk och Älvsbyn.

I end this month’s tree following post with a couple of photos from the road between Jokkmokk and Älvsbyn.

Fotona ovan är tagna 2016-08-03 i Älvsbyn, och 2016-07-29 i Jokkmokk.

Kolla även in andra trädföljare på The Squirrelbasket (internationellt).

Pite Havsbad

Det blåste ordentligt ute vid kusten på Pite Havsbad igår. Trots det var det många som badade. Jag badade inte, trots att vattnet faktiskt kändes rätt varmt.