En vecka senare har rönnen inte bara slagit ut i blom utan har den har redan börjat blomma över. Marken under rönnen är full av vita kronblad från vissnande rönnblommor. Och på fältet framför lägenheterna där mina pallkragar står är det nu knallgult av smörblommor.
******************************************************
IN ENGLISH:
A week later the rowan is not only in bloom but the flowers are already starting to wither. The ground under the rowan is full of white petals from withering rowan flower. And the field in front of the appartment building where my pallet collars stand is now bright yellow of buttercups.
******************************************************
Fotona är tagna den 13 juni 2021.
Kolla även in andra trädföljare på The Squirrelbasket (internationellt).
Plötsligt blev det sommar. Och varmt. Lite väl varmt i mitt tycke — mellan 25 och 30 plusgrader nästan varje dag. Äppelträden blommar och rönnen är full av svällande blomknoppar som väntar på att slå ut. Upp och ner längs rönnstammen vandrar små myror men de lyckades jag inte fotografera. Däremot blev det en bild av en skalbagge av något slag som slog sig ner på mitt finger. Mina pallkragar, de som är täckta med fiberduk, är nu fulla med flitigt vattnade frön som ska bli till mumsiga grönsaker och kryddor, plus några blommor för pollinerarnas skull. Några av fröna börjar redan gro efter bara knappt en vecka.
April har haft aprilväder. Varmt och soligt vårväder ena stunden och bakslag med kyla, snö och hagel nästa stund. Men trots bakslagen har våren kommit och all snö på gården förutom de största snöhögarna från vinterns snöröjning har smält bort. Den riktiga vårens ankomst betyder även att rönnen äntligen börjar vakna till liv igen. Knopparna har brustit och de nya löven börjar lite försiktigt titta fram.
På sistone har mycket av snön tinat bort. Det börjar till och med grönska så smått. Rönnen väntar fortfarande på att det ska bli dags att låta knopparna spricka.
Vinter har övergått i vårvinter, vilket inte gör någon skillnad för rönnen. Det är fortfarande för kallt för att den ska vakna upp från sin vintervila. Men för oss människor gör det stor skillnad efter de långa, mörka vintermånaderna. På senare tid har det varit strålande sol och vårvärme i luften. Mycket av snön har smält, vilket tyvärr har gjort promenader utomhus till en farlig riskaktivitet eftersom det numera är glashalt. Det är så halt att för några dagar sedan åkte skolbarnen på skolan här intill skridskor över skolgården till isrinken!
Nu i februari har solen så smått börjat återvända. Jag hade hoppats att väderprognosen om klart väder under helgen skulle infrias så att solen skulle lysa på rönnen, men jag väntade förgäves. Molnen skingrades visserligen till slut, men då var det eftermiddag. Solen hade hunnit sjunka ner bakom vårt hus så rönnen stod ändå i skugga.
I år har jag bestämt mig för att följa rönnen som står vid vår parkering, granne med förskolans lekplats. Eftersom jag tillbringar den mesta delen av min tid hemma så länge pandemin fortsätter att plåga samhället är det praktiskt att följa ett träd som växer där jag bor. Trots att rönnen är en favorit hos fåglarna finns det fortfarande några hopskrumpnade, frysta rönnbär kvar på trädet. Det har snöat på sistone så nu är träden täckta med snö. Nu under januari har plötsligt blivit kallare så att det känns faktiskt som vinter, även om den nuvarande temperaturen på -16°C fortfarande är sisådär 15 grader varmare än jag skulle förvänta mig i den här regionen i januari. Nu har vi bara några timmar dagsljus mitt på dagen. Och det ljuset är blått, inte vitt.
Älvsbyn, där pilträdet står och där mitt kontor är beläget, hade förra veckan den högsta uppmätta coronaincidensen i landet. Under våren och sommaren var Älvsbyn nästan helt förskonad från covid-19 men nu har smittspridningen tagit fart på allvar. 
Eftersom det verkar som att covid-19 kommer att fortsätta att vara ett problem en bra bit in på nästa år, trots utlovad tillgång på vaccin, funderar jag på att välja att följa ett träd som jag kan fotografera från min lägenhet under nästa år. Jag har två kandidater som jag funderar på. En rönn som står vid vår bilparkering och ett äppelträd som står innanför förskolans staket. Jag har idag testat att fotografera båda uppifrån genom fönstret från min lägenhet, men jag har inte bestämt mig för vilken jag ska välja.
Nu känner pilträdet att det är höst. Bladen har gulnat. Pilträdets blad har troligen något sorts vaxlager på utsidan för de känns plastiga när jag rör vid dem. Många av bladen har redan fallit av så att det går att se igenom kronan. Där uppe finns ett par fågelbon. Det har varit en väldigt varm höst i år. Fortfarande finns det blommande blommor vilket känns något bisarrt i mitten av oktober i Norrbotten.