Kulturnatten är min favorit bland Uppsalas alla festivaler. Det känns inte som att det redan har gått en hel månad sedan festivalen var, men det har det. Detta år hade jag naturligtvis min nya kamera med mig, även om många av de roligaste aktiviteterna skedde i sammanhang, eller vid ljusförhållanden, som gjorde det omöjligt att fotografera.
Varje år på Kulturnatten brukar jag se till att hinna dansa åtminstone några danser på det tillfälliga utomhusdansgolv som den lokala swingdansföreningen alltid sätter upp på en av gatorna mitt i centrum. Det är en väldigt speciell känsla att dansa utomhus, mitt bland affärerna, inför massor av åskådare. Denna gång försökte jag också ta lite foton, men eftersom det var sent på kvällen och mörkt var jag tvungen att använda ganska långa slutartider för att det skulle bli några bilder alls. Kombinationen långa slutartider och dansarnas snabba rörelser gjorde naturligtvis att bilderna blev suddiga. Effekten blev lite surrealistisk och trots allt ganska snygg, ungefär som dubbelexponeringar på gammaldags fotofilm.
I år hann jag själv bara med att dansa till ett par låtar innan jag hastade iväg för att se riddarföreningens turnering och eldshow. Den var verkligen superhäftig! Tyvärr var det både för mörkt och för mycket folk för att det skulle gå att ta några fotografier alls på den showen.
Det var 1700-talsmarknad i Linnéträdgården idag. Förutom att handla och lära sig tillverka gammaldags leksaker kunde man titta på människor klädda i tidstypiska kläder, lyssna på lutmusik och lära sig om 1700-talets mat. Och så kunde man så klart titta på växterna i trädgården.
Vi kan ha en liten frågesport. Kan du identifiera dessa nyttoväxter (rätt svar finns under kommentarer)?
A)B) C) D) E) Medan du funderar kan du titta på några bilder från 1700-talsmarknaden och från resten av trädgården. Modet på 1700-talet var i mitt tycke riktigt snyggt, både för kvinnor och för män. Tyvärr var kläderna inte särskilt praktiska, speciellt inte kvinnornas klänningar.
Uppsala är i allra högsta grad en cykelstad. Själv föredrar jag faktiskt att gå framför att cykla, men många Uppsalabor ser det som självklart att alltid cykla när de ska någonstans (oavsett väder och väglag). Det är det väl i och för sig inget fel på, men vad jag inte förstår är varför så många Uppsalabor också envisas med att slänga cyklarna i Fyrisån. Vad har cyklarna där att göra? Cyklar är bra på land, men de hör inte hemma i vattnet.
Nu börjas det igen… Upptäckte igår kväll, när jag var på väg hem från en utomhuskonsert med Väsen, att fågelflockarna åter har börjat samlas. Än är flockarna ganska små, men längre framåt hösten brukar himlen i centrala Uppsala täckas av gigantiska fågelflockar. Oftast är det kajor som är i farten. För några år sedan uppskattade kommunen att det finns 45 000-60 000 kajor i Uppsala. Kajan har blivit något av en symbol för staden, men eftersom de skitar ner väldigt mycket, och dessutom äter upp säden på åkrarna, är de i praktiken inte särskilt omtyckta. Uppsala har försökt alla möjliga metoder för att minska antalet kajor, men trots alla ansträngningar förmörkas himlen varje höst av de stora fågelflockarna.
Har varit och hälsat på min familj i Boden i några dagar. Självklart var kameran med i bagaget.
Förutom de vanliga turisterna var staden denna gång full av orienterare som, tillsammans med sina familjer och diverse övriga medhjälpare, kommit för att delta i O-ringen. Enligt tidningarna har det kommit ca 15000 personer till Boden denna vecka p.g.a. orienteringstävlingarna. Det är väldigt många besökare i en stad där det i vanliga fall bor ca 27500 personer.
Tillbaka i Gamla Uppsala, men denna gång på kvällen. Under juli är det dans på Disagården varje onsdag. Disagården är ett friluftsmuseum som består av en komplett lantgård från slutet av 1800-talet. Dessutom finns där en utedansbana och ett enkelt café. Det är väldigt vackert att sitta vid Disagården i kvällssolen med svalorna som flyger omkring bland de gamla husen.
Dagens utflykt gick till Gamla Uppsala, där de s.k. kungshögarna finns. De är gigantiska gravhögar från 500-talet. Tidigare fick man inte gå på kungshögarna då generationer av turister hade eroderat djupa spår i högarna. Nu har de åtminstone delvis restaurerats och man får åter gå på alla högar, fast det står plakat överallt att man ska gå på gräset och inte på stigarna. Det är lättare sagt än gjort, för lutningen är riktigt brant och det blåser ordentligt när man kommit upp på toppen av de större högarna.
Kyrkan i Gamla Uppsala var Sveriges (eller snarare det blivande Sveriges) första domkyrka, fast en stor del av den ursprungliga domkyrkan förstördes i en brand på 1200-talet. I samband med det flyttade ärkebiskopen från dåtidens Uppsala (dagens Gamla Uppsala) till Östra Aros (dagens Uppsala). Dagens kyrka i Gamla Uppsala består av ungefär halva den ursprungliga domkyrkan, och den används fortfarande som kyrka. Delar av väggarna är murade med vanligt tegel, men speciellt på nederdelen av väggarna sitter diverse typer av stenar inmurade. Bland annat sitter där en ca 1000 år gammal runsten. Vissa av stenarna ser, med lite fantasi, rätt roliga ut.
Det pågår sedan något år tillbaka en stor arkeologisk utgrävning i Gamla Uppsala i det område där de nya järnvägsspåren ska byggas. Mycket av det område som nu grävs ut har varit ”det vanliga folkets” by från järnåldern och in i medeltiden. Under sommaren ger arkeologerna en kort guidad tur varje vardag. Jag var förra året och tittade på när de grävde ut några grophus och ett gravfält. Idag fick vi se spår av en enorm stolprad som verkar ha lett fram till Gamla Uppsala och dessutom rester av bostäder i närheten av det gravfält som grävdes ut förra året. Förra året visade guiden några fynd från gravfältet, men i år fanns det inte så mycket mer än stolphål i marken att titta på. Husen som de gräver ut nu kommer från en period då folk inte verkar ha lämnat så mycket material efter sig, åtminstone inte av den typ som bevaras i jorden.
När jag senare satt och åt på uteserveringen på Odinsborg kom denna talgoxe och slog sig ner på mitt bord.
Köpte ett begagnat makroobjektiv samtidigt som jag köpte kameran. Jag visste att det skulle bli ett favoritobjektiv. Tog med kameran med makroobjektivet till Botaniska trädgården idag. När jag kom dit började det tyvärr att spöregna. Eftersom det var nästan en timme kvar tills både växthuset och caféet skulle öppna tog jag skydd under parasollerna på den stängda uteserveringen och väntade. Medan jag väntade på att tropiska växthuset skulle öppna roade jag mig med att fotografera regndroppar som slog ner på stolsryggarna så att vattnet stänkte åt alla håll.
När växthuset till sist öppnade var jag i paradiset. Ett makroobjektiv är perfekt för att fotografera växter. När jag till slut kom ut igen hade det äntligen slutat regna, så jag passade på att fotografera några av växterna i nytto- och köksväxtlandet också. Där kröp det omkring små djur på flera av växterna, som naturligtvis fick agera fotomodeller.