Adressen till den här sidan är nu ändrad från http://www.erikagroth.se till https://www.erikagroth.se. Det är alltså ”http” i början som har bytts ut mot ”https”. Ändringen gör webbsidan säkrare att använda och gör den bättre anpassad till dagens sökmotorers krav. Om du skriver in den gamla adressen eller använder en gammal länk så borde du omdirigeras automatiskt, men det kan ändå vara bra att uppdatera eventuella gamla länkar.
Etikett: teknik
Elementen lever sitt eget liv
Värmeelementen i min lägenhet lever sitt eget liv. Eftersom det blev lite väl varmt i lägenheten när uppvärmningen drog igång i början av vintern har jag slagit av alla element i den sammanhängande köket-vardagsrummet-hallen. De flesta av elementen där fungerade hur som helst inte. Men de två element som fungerade väl i bemärkelsen att de var väldigt varma bryr sig inte det minsta om att jag har skruvat av värmen helt och hållet på termostaterna. De förblir stekheta.
Uppdatering i seghet
Har varit tvungen att uppdatera operativsystemet på min dator för att det gamla inte längre är kompatibelt med de tjänster jag använder. Tanken var dessutom att datorn, som hade blivit rätt seg på senare år, skulle bli lite snabbare på köpet.
Det blev den inte. Snarare tvärtom. Nu är den väldigt seg. Suck.
I centrum av Wikipedia
Jag såg för någon dag sedan ett TED-föredrag som hävdade att om du klickar på den första länken i vilken artikel som helst på engelskspråkiga Wikipedia och sedan fortsätter göra samma sak kommer du nästan alltid till slut att hamna på artikeln Philosophy. Om du sedan fortsätter göra samma sak ska du efter en loop komma tillbaka till Philosophy.
Det är en intressant och rätt kul övning som är unik för uppslagsverk som Wikipedia som skapas på nätet av vem som helst som vill bidra och som saknar egentlig redaktör. Detta system verkar nämligen ha resulterat i att extremt många ord (även vanliga och vardagliga ord) i artiklarna länkar till en annan Wikipediaartikel. Samma övning kan mycket sällan göras för traditionella uppslagsverk. Traditionella uppslagsverk har nämligen redaktörer som tenderar att förutsätta att läsarna själva vet hur de gör för att slå upp ett ord som de hittat i en artikel. Annars hade ju läsarna inte hittat den första artikeln till att börja med.
De äldsta referenserna på nätet till idén att första länken i nästan alla engelskspråkiga Wikipediaartiklar förr eller senare leder till Philosophy verkar vara från i maj 2011 enligt vad jag kan hitta med google (exempel). Det finns så klart en Wikipediaartikel om fenomenet där det anges att det upptäcktes senast i maj 2008. Där anges hur man ska göra:
- Klicka på den första icke-kursiverade länken i artikeltexten som inte står inuti en parentes.
- Ignorera externa länkar, länkar till den sida du är på och röda länkar som leder till sidor som inte existerar.
- Stanna när du når ”Philosophy”, en sida som saknar länkar, en sida som inte existerar eller när du når en loop där du efter några sidor kommer tillbaka till en tidigare sida i kedjan.
Så jag testade att göra övningen med tio slumpmässigt utvalda ord på den engelskspråkiga Wikipedia och bara ett av dem ledde till Philosophy, vilket inte är så övertygande. Däremot hamnade jag för många av orden (inklusive för Philosophy, som alltså inte alls ledde tillbaka till själv själv) i denna loop av artiklar:
Science -> Knowledge -> Fact -> Reality -> Existence -> Universe -> Space -> Physical Body -> Physics -> Natural science -> Branches of science -> Science
Eftersom Wikipedia hela tiden uppdateras ändras länkkedjor över tid, men mitt (inte särskilt vetenskapliga) resultat tyder ändå på att det spontant verkar uppstå någon sorts kärna som har något med människors grundläggande förståelse av den fysiska världen att göra.
För skojs skull testade jag samma övning på svenskspråkiga Wikipedia. Där hamnade jag för fler än hälften av de ord jag testade i loopen:
Kunskap -> Teori -> Kontemplation -> Filosofi -> Intellektuell -> Intelligens -> Tänkande -> Medvetenhet -> Kunskap
Den loopen inkluderar ju faktiskt sidan Filosofi, som dessutom till och med loopar tillbaka till sig själv. Så för närvarande verkar idén att filosofi ligger i centrum för Wikipedia faktiskt fungera bättre på svenska än på engelska. Den svenskspråkiga loopen från kunskap verkar dessutom inte vara lika kopplad till förståelse av den fysiska världen utan handla mer om människors medvetenhet om det egna tänkandet.
Betyder skillnaden något i praktiken? Knappast. Men det är ändå kul att utforska vilka skillnader som uppstår mellan Wikipedia på olika språk.
Poddar
Numera har jag bara några minuters promenad till jobbet och behöver inte längre pendla. Förutom att jag därmed har oändligt mycket mer fritid än jag hade under pendlaråren betyder det också att jag inte längre lyssnar lika mycket på poddradio som jag gjorde tidigare. Poddarna gjorde pendlandet uthärdligt. Men helt har jag inte övergett poddarna.
För närvarande prenumererar jag på följande poddar i Podkicker-appen i min mobil:
Foot Stompin Free Scottish Music Podcast
Irish and Celtic Music Podcast
Oförnuft och Känsla – Sänds bara på sommaren. Trevlig semesterradio.
The History of Rome – Den här podden av Mike Duncan är avslutad sedan flera år tillbaka men den förblir en av världens mest populära poddar. The History of Rome har blivit legendarisk inom poddvärlden och har inspirerat till en lång rad senare poddar. Mike Duncan själv sänder numera en podd som heter Revolutions. Jag är nu på avsnitt 137 av de totalt 179 avsnitten av The History of Rome.
The History of Byzantium – Den här podden tar vid där The History of Rome slutar så jag tänkte fortsätta med den när jag har lyssnat igenom alla avsnitt av The History of Rome.
Russian Rulers History Podcast – Jag är på avsnitt 69, mer eller mindre. Jag tappade bort exakt vilket avsnitt jag var på när jag fick installera om appen för att jag bytte telefon.
The History of China – Tappade bort vilket avsnitt jag var på för den här också.
The British History Podcast – Har inte börjat lyssna på den här än, men den verkar bra.
Irish History Podcast – Har inte börjat lyssna på den här heller än, men den verkar också bra.
Vetenskapsradion Historia – Brukar lyssna på nästan varenda avsnitt, förutom de avsnitt där de ältar världskrigen för femhundrasjuttioelfte gången.
Friday Night Comedy from BBC Radio 4 – Showerna växlar. Jag gillar The News Quiz men inte The Now Show eller Dead Ringers.
De poddar som handlar om ett rikes eller områdes historia lyssnar jag på ett avsnitt i sänder i tur och ordning. De poddarna fungerar som en följetong där avsnitten hänger ihop. Annars är det bara Sveriges Radio-programmen Språket och Oförnuft och Känsla som jag följer systematiskt och lyssnar på alla avsnitt. När det gäller resten av poddarna laddar jag ner och lyssnar på de avsnitt som verkar vara intressanta. Musikpoddar brukar jag ibland lyssna på när jag är ute och promenerar. Har ännu inte hittat några musikpoddar med svensk musik som man kan ladda ner och lyssna på.
Information om poddar
Poddar (också kallat poddradio eller podcasts) är radioprogram som man lyssnar på via internet istället för via radiovågor. Man använder alltså inte radiomottagare för att lyssna. Många poddägare publicerar varje avsnitt som en ljudfil på sin egen hemsida (ofta i form av en blogg). Dessutom sänds många poddar via exempelvis iTunes eller Soundcloud. De flesta poddradioprogram kan man prenumerera på i en poddapp (finns flera olika på Google Play eller Apple App Store) där man kan ladda ner de avsnitt man vill lyssna på i appen. Det gör att man kan lyssna på avsnitten även när man saknar (snabb) internetuppkoppling. Eftersom man inte behöver vara inom räckhåll för radiovågorna för att lyssna på poddar kan man lyssna på radioprogram från hela Sverige och från hela världen.
Att räkna sina steg
Stegräknare verkar vara på väg att bli trendiga igen.
Jag köpte en stegräknare för några år sedan. Första dagarna tyckte jag att det var kul att följa hur många steg jag tog enligt stegräknaren. Men ganska snart började jag bli misstänksam. Det steg som stegräknaren registrerade verkade inte alltid stämma. Räknade verkligen stegräknaren rätt?
Jag bestämde mig för att testa min stegräknare. Det är enkelt, om än något tidskrävande. Jag räknade helt enkelt mina steg själv och jämförde sedan med hur många steg stegräknaren trodde att jag hade tagit. Stegräknaren var inte ens i närheten av det verkliga antalet. Jag upprepade kontrollräkningen några gånger med samma resultat.
Det blev slutet för stegräknare hos mig. Sedan blev stegräknaren liggande och samlade damm ett tag tills den hamnade i soporna vid en flytt.
Rekryteringskonsulter
Det borde väl räknas som någon sorts framgång när rekryteringskonsulter börjar kontakta mig för att ”tipsa” om jobb inom den bransch jag faktiskt jobbar i istället för jobb inom IT-branschen.
I åratal har blockeringsfunktionen på min telefon fått jobba hårt för att blockera mängder av samtal från irriterande rekryteringskonsulter som vill att jag ska jobba som java-programmerare, något som jag lindrigt sagt inte är det minsta intresserad av.
Det märkliga är att alla dessa ”IT-konsulter” som ringer jämt och ständigt uppenbarligen inte kan ett skvatt om IT. Om de bara ides lära sig hur man faktiskt använder grundläggande söktjänster som Google, LinkedIn, Upplysning.se, Eniro.se, Hitta.se och så vidare skulle de på egen hand kunna upptäcka att jag inte alls är programmerare och dessutom ta reda på vilket telefonnummer som går till vilken Erika Groth i det här landet.
De företag som anlitar dessa klantskallar är antingen oseriösa eller grundligt inkompetenta, så varför i hela fridens namn skulle jag vilja arbeta för dem ens om de faktiskt erbjöd mig ett jobb inom mitt område?
Kraftverket som inte ska finnas
”Piteälven är en av Sveriges fyra outbyggda nationalälvar”.
Hmm, tänker jag när jag står och tittar på Sikfors kraftverk. Det kraftverk som inte bara stora delar av allmänheten i Sverige utan även förvånansvärt många politiker, tjänstemän vid myndigheter, akademiker och företrädare för miljöorganisationer envist hävdar inte finns, aldrig har funnits och absolut aldrig kan finnas i framtiden.
Det stämmer visserligen att Piteälven är en nationalälv och att inga ytterligare vattenkraftverk får byggas i den. I 4 kap. 6 § miljöbalken anges att ”vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål får inte utföras i nationalälvarna Torneälven, Kalixälven, Piteälven och Vindelälven med tillhörande vattenområden, källflöden och biflöden”. Dessutom är hela Piteälven med biflöden också skyddat genom att det är ett Natura 2000-område.
Men vad folk av någon anledning inte verkar begripa är att dessa bestämmelser bara omfattar nya kraftverk och inte kraftverk som redan fanns på plats när den nuvarande miljölagstiftningen kom till. Sikfors gamla kraftstation byggdes 1911-1912. Det har alltså funnits ett vattenkraftverk i Piteälven vid Sikfors i mer än 100 år. Det nuvarande kraftverket i Sikfors byggdes 1990 och drivs numera av Skellefteå Kraft.
Kraftverk är utmärkta platser att se hoppade laxfiskar. Som alla andra kraftverk har naturligtvis även Sikfors kraftverk en laxtrappa, men laxfiskar är skapta för att klättra uppför kraftigt forsande vatten och är inte så överdrivet förtjusta i laxtrappor. Nedanför Sikfors kraftstation slår fiskarna volter i det forsade vattnet.
Storforsen
Den mest storslagna platsen i Älvsbyns kommun, och faktiskt en av de mest storslagna platserna i Europa, är Storforsen i Piteälven norr om Vidsel. Nu när jag bor i Älvsbyn brukar jag åka dit lite då och då. Ibland tar jag med mig kameran. De här bilderna är tagna för tre veckor sedan.
Eftersom forsen är så känd drar den mycket turister, särskilt på sommaren. Att se det forsande vattnet är visserligen mäktigt, men det är det kraftiga dånet av forsen som verkligen överrumplar en när man står vid vattnet.
Det går en stig, huvudsakligen på spångar, från hotellet som ligger nedanför forsen och nästan hela vägen upp till början av den kraftigt strömmande delen. Hela fallsträckan är 5 kilometer, men 60 av de 82 metrarnas fallhöjd utgörs av de sista 2 kilometerna.
En klassisk fotoövning när det gäller vatten är att variera slutartiden. Bilden ovan är tagen med en slutartid på 1/500 sekund. Bilden nedan är tagen med en slutartid på 1/20 sekund.
Precis som de flesta andra norrlandsälvar användes tidigare Piteälven för flottning av timmer. I samband med det styrde man om forsen för att få en flottbar älvfåra. Den gamla älvfåran kallas ”Döda fallet”. Döda fallet är bara delvis torrlagd och genomkorsas av stigar och rastplatser. Döda fallet är fullt av lugnare vattenflöden och mindre vattensamlingar som ofta lämpar sig utmärkt för fotografering. I Döda fallet kan man se geologiska fenomen som jättegrytor och repor i stenarna som orsakats av kombinationen stenar, vatten och friktion. Där brukar även de äventyrliga bada genom att hoppa ner i en av vattensamlingarna från en hög klippa.
Lyckades fånga ett par grodyngel på bild.
Bilden ovan är tagen med en slutartid på 1/250 sekund och bilden nedan med en slutartid på 1/20 sekund.
I Döda fallet växer kanelrosor (Rosa majalis). Fotot är taget på långt håll från en spång, så jag hade svårt att få själva blommorna skarpa.
I Döda fallet finns en utomhusscen. Bilden togs någon dag efter årets sista föreställning med baletten Trolltagen.
Automatisk städning
Medan jag skriver detta pågår en automatisk städning av mitt twitterkonto.
På sociala medier som facebook och twitter läser folk inläggen mer eller mindre i tidsordning och inlägg som är äldre än några dagar läses nästan aldrig av någon. Det finns därför ingen mening med att lämna kvar gamla inlägg där.
Mitt facebookkonto har jag hållit noggrant städat ända sedan jag startade kontot. Där finns nästan aldrig mer än maximalt cirka 10 inlägg åt gången. Att ha så få inlägg på facebookkontot innebär dessutom att både jag själv och mina facebookvänner kan se alla inläggen. Har man fler börjar facebooks irriterande algoritm att dölja alla inlägg den inte tycker är tillräckligt populära och den döljer till och med de inläggen för kontoägaren själv.
Mitt twitterkonto som jag startade 2013 har jag däremot aldrig städat. Resultatet är att jag nu hade mellan 7000 och 8000 tweets sparade där, inklusive uppladdade foton som ligger kvar i all evighet om man inte tar bort dem. Att manuellt börja städa bland över 7000 tweets kändes inte särskilt lockande så jag blev glad när jag hittade en gratis tilläggstjänst som gör att alla tweets (med tillhörande foton) äldre än 3 månader raderas automatiskt. Tjänsten kan visserligen bara hantera 3200 tweets åt gången så det tar lite tid innan alla gamla tweets är borta men för en gratistjänst är det ok. Hädanefter kommer mitt twitterkonto att städa sig själv utan att jag behöver anstränga mig.