Det har varit väldigt molnigt sedan jag flyttade till Älvsbyn. Tjocka, gråa, deprimerande moln. Detta oavsett om vädret varit varmt eller kallt. Annars brukar ju kallt väder hänga ihop med en klar himmel på vintern.
Men idag var det äntligen klart. Jag har ingen utomhustermometer men enligt kommunens hemsida var det -27°C vid lunchtid idag när jag var ute för att få mig lite dagsljus och för att passa på att försöka fotografera den pastellfärgade, klara vinterhimlen. Jag kan konstatera att vinterbilder av himlen kräver ganska mycket efterarbete för att färgerna ska se ut som i verkligheten.
Jag kan också konstatera att efter att ha bott cirka 16 år nere i Mellansverige är jag väldigt ovan vid kyla. I och för sig har jag faktiskt frusit mer därnere än jag gör här uppe i Norrbotten. Lägenheter som varken har varit tillräckligt isolerade eller tillräckligt uppvärmda kombinerat med blåsigt väder har sett till den saken. Men ren råkyla har inte förekommit. Den typen av kyla där allt blir stelt och knastrande. Den där märkliga leende grimasen man automatiskt gör när ansiktet fryser och man andas in iskall, torr luft kändes väldigt ovan och konstig när jag var ute idag. Men jag har i alla fall till sist fått användning för mina tjocka yllelångkalsonger som har legat orörda i min garderob i åratal eftersom de är alldeles för varma för vintrarna i Mellansverige.
